Läs mer

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Hälsoskydd

Hallonbuskar

Ett av miljökontorets arbetsområden är hälsoskyddsfrågor. Hälsoskyddstillsynen omfattar bland annat tillsyn av inomhusmiljön i undervisningslokaler, bostäder, allmänna lokaler samt hygienlokaler till exempel fotvård, solarier, badhus och frisörsalonger.

Tillsynen omfattar även undersökningar och ge rådgivning i frågor om radon, buller, badvattenkvalitét, tobak och smittskydd. Det omfattar också handläggning av tillstånd och anmälningar gällande till exempel hygienlokaler och undervisningslokaler samt inspektion, information och handläggning av klagomål.

Hygienlokaler

Den som planerar att starta en anmälningspliktig lokal för hygienisk behandling är skyldig att minst sex veckor innan verksamheten startar göra en anmälan till bygg- och miljönämnden.

Som anmälningspliktig hygienlokal räknas: Verksamheter där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg

Övriga hygienlokaler, såsom frisörsalonger, är sedan 1 januari 2008 ej anmälningspliktiga.

Egenkontroll

Den som driver en lokal för hygienisk behandling ska, enligt miljöbalken, ha en egenkontroll. Företaget ska själv planera och kontrollera sin verksamhet så att olägenheter för människors hälsa eller för miljön inte uppstår.

Bostäder och Lokaler för allmänna ändamål

Enligt Miljöbalken, 9 kap § 9 ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål
brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte
uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen
kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för
människors hälsa. I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors
hälsa skall en bostad särskilt;

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

Bygg- och miljönämnden ska ägna särskild uppmärksamhet till

- byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,
- lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande
- enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Tillsynen av hälsoskyddet på äldreboenden är ofta nedprioriterad eller eftersatt, men borde enligt kriterierna ha hög prioritet: Gruppen som vistas här är känslig, har svårt att hävda sina intressen, ofta stora grupper, hög smittrisk med mera.

Syftet med tillsynen att minska smittspridning samt att brukarna ska ha en bra boendemiljö utan risk för olägenhet.

Undervisningslokaler, förskola, fritidshem, grundskola

För barn och elever är det viktigt med en god inomhusmiljö och att de inte utsätts för hälsorisker i skolan eller förskolan. Egenkontrollen är ett verktyg för att se till att man lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshushållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Alla som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. För anmälningspliktiga verksamheter, till exempel skolor och förskolor, gäller dessutom mer preciserade krav på egenkontrollen. Kraven finns i förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS:1998:901).

Genom egenkontrollen kan man motverka och förebygga olägenhet för människors hälsa eller påverkan på miljön. En väl fungerande egenkontroll ger goda förutsättningar för att fel på utrustning, olämplig inredning, felaktiga rutiner eller andra brister upptäcks innan de orsakar besvär, hälsoproblem eller miljöpåverkan.

Exempel på riskfaktorer i barnens inomhus- och utomhusmiljö som bör ingå i egenkontrollen

  • buller och höga ljudnivåer
  • undermålig städning
  • radon
  • luftkvalitet
  • fuktskador
  • temperaturförhållanden

Bassängbad upplåtna åt allmänheten

Ett bassängbad är en badanläggning som är till för allmänheten eller som används av många människor. Det kan vara simbassänger, vattenrutschbanor, pooler, dammar, flyttankar i olika former och storlekar, som finns inomhus eller utomhus.

Klagomål från privatpersoner ska i första hand till badanläggningen

Har du som privatperson klagomål på hygien, städning, luft- eller vattenkvalitet i ett bassängbad ska du i första hand vända dig till verksamheten. Om inte det hjälper kontaktar du kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

Nya badanläggningar anmäls till miljökontoret senast sex veckor före start

Bassängbad är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och ska anmälas till kommunens miljöförvaltning senast sex veckor innan verksamheten startar.

Hög temperatur gynnar mikroorganismer

Att bada i en bassäng kan innebära en risk att utsättas för faktorer som kan orsaka besvär eller sjukdom. Den relativt höga temperaturen i vattnet och inomhusluften gynnar att kemiska föroreningar bildas och att mikroorganismer växer till. Det har också blivit vanligare med bassänger som har temperaturer runt 32 grader, vilket ställer extra höga krav på hygien och skötsel.

Viktigt att minimera riskerna för de badande

För att minimera riskerna är reningen av vattnet, desinfektionsmetoderna och skötseln av anläggningen viktiga. Att besökarna tvättar sig noggrant före badet har också stor betydelse för att minska tillförseln av föroreningar till vattnet. Den som driver ett bassängbad ansvarar för att utforma ett egenkontrollprogram för att minska riskerna för de badande.

Orsaker till hälsorisker

Hälsorisker kan uppstå i ett bassängbad på grund av följande:

Risken för överföring av smitta ökar på grund av att många människor befinner sig tillsammans på en liten yta

  • Hudens förmåga att skydda mot infektioner och kemiska ämnen försämras i kontakt med vatten
  • Badvatten kan innehålla sjukdomsalstrande mikroorganismer som sväljs
  • Mikroorganismer kan komma ner i lungorna på grund av aerosolbildning
  • Mikroorganismer kan komma in i sår på huden
  • Mikroorganismer kan komma in i ögon eller öron, som är känsliga för infektioner
  • Kemiska föroreningar kan bildas i vattnet

Hälsobesvär

Det är främst akuta hälsobesvär orsakade av kemiska ämnen som kan sättas i samband med att man just badat i ett bassängbad. Infektioner upptäcks först någon dag efter badandet. Exempel är:

Hudirritation, rodnad och klåda, till följd av föroreningar i vattnet eller höga halter av mikroorganismer

  • Irritation i luftrör och andningsbesvär, till följd av trikloramin i luften
  • Illamående eller kräkningar, till följd av föroreningar i vattnet, främst kloraminer, eller förhöjda halter av mikroorganismer
  • Svidande ögon eller ögoninfektioner, till följd av föroreningar i vattnet, främst kloraminer, eller förhöjda halter av mikroorganismer
  • Infektioner i ytliga småsår på huden, till följd av förhöjda halter av mikroorganismer
  • Infektioner i örat, till flöjd av förhöjda halter av mikroorganismer

Har du som privatperson klagomål på hygien, städning, luft- eller vattenkvalitet i ett bassängbad ska du i första hand vända dig till verksamheten. Om inte det hjälper kontaktar du kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

Solarier

Solarier sänder ut ultraviolett strålning som kan ge både ögon- och hudskador. I värsta fall kan UV-strålar orsaka malignt melanom — hudcancer. För att minska risken för skador vid solarieanvändning har Strålsäkerhetsmyndigheten skärpt kraven på solarier.

Anmälan

Om du tänker öppna en solariesalong ska du anmäla detta till miljöförvaltningen, som har tillsyn över solarier. När du anmäler din verksamhet ska du skicka med en ritning över solarielokalen, en beskrivning av ventilationen och en redovisning av vilka solarie-bäddar och -lysrör som ska användas.

Nya strålskyddsregler

Sedan den 1 februari 2013 gäller nya föreskrifter för solarier. Några av nyheterna är:

Solarier ska vara "moderna" och uppfylla den europeiska produktsäkerhetsstandardens krav. Det innebär bland annat att solariet ska ha en inbyggd extra avstängningsmekanism, en "stoppknapp" som avbryter UV-strålning samt synligt placerade märkskyltar och varningstexter. Solariet ska kunna öppnas inifrån även vid strömavbrott.

Enklare regler för byte av lysrör: ett lysrörs strålningsegenskaper ska anges med ett siffervärde på röret. På solariet ska det finnas en skylt med ett sifferintervall. Ersättningsrörens siffra ska vara inom detta intervall.

I obemannade "drop-in-salonger" får soltiden inte vara längre än 15 minuter.

Krämer och andra typer av solprodukter som påskyndar solbränna får inte säljas i solariesalonger, eftersom de kan öka risken för brännskador och hudcancer.

Ny väggaffisch, "Råd för att skydda din hälsa", ska finnas intill varje solariebädd.

Nya definitioner av syftet med kosmetiska och medicinska solarier.

Nytt är också att föreskrifterna även gäller för "solrum", det vill säga anläggningar där man kan koppla av, ofta i konstgjord strandmiljö, med lampor som avger starkt ljus och värme. Sådana solrum får inte ha UV-strålning som i solarier.

Du kan läsa mer på www.stralsakerhetsmyndigheten.selänk till annan webbplats. Där finns bland annat de nya föreskrifterna SSMFS 2012:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar.

Lokalen

Lokalen måste ha bra ventilation och vara lätt att hålla ren. Det bör finnas duschmöjligheter för kunderna. Fler krav på lokalens inredning och utformning finns i Socialstyrelsens allmänna råd 2006:4 om yrkesmässig hygienisk verksamhet. länk till annan webbplats

Egenkontroll

Du som driver en solarie-salong måste utföra så kallad egenkontrolllänk till annan webbplats. Det innebär att du själv ska se till att de krav som gäller för verksamheten följs.

Rökfria miljöer

Rökfria miljöer

Tobaksrök är giftigt och bidrar till en mängd hälsorelaterade problem. Rökning ökar till exempel risken för lungcancer, hjärt- kärlsjukdomar och lungsjukdomen KOL. I Sverige är det förbjudet att röka på förskolor, skolor, sjukhus, restauranger och i andra lokaler som är öppna för allmänheten.

Vad säger lagen om rökning?

Tobakslagen ger personer som inte röker rätt till rökfria miljöer. Syftet med lagen är också att hindra eller fördröja att barn och ungdomar börjar röka. Den begränsar rökning i vissa lokaler och utrymmen.

Rökförbud i skolor och fritidshem

Det är förbjudet att röka i lokaler som är avsedda för barnomsorg och skolverksamhet, samt på skolgårdar och på motsvarande områden vid förskolor och fritidshem. Rökrutor får inte finnas.

Rökfritt på krogen

Alla restauranger och andra serveringsställen ska vara rökfria, utom när servering sker utomhus. Vad som ska tolkas som "utomhus" beskrivs inte i detalj i lagen, utan får avgöras från fall till fall. 
Det går att inrätta speciella rökrum, men man får inte ta med vare sig mat eller dryck in i rökrummet.

Radon

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

  • Marken under och runt om huset, såväl den ursprungliga som fyllnadsmassor.
  • Byggnadsmaterial, så kallad blå lättbetong.
  • Vatten som används i hushållet (främst vatten från borrade brunnar).

Inom Essunga kommun finns inga områden med hög risk för markradon. Lokalt kan dock markradonhalten vara förhöjd även inom ett lågriskområde.

Miljökontoret kan till självkostnadspris erbjuda mätningar av radon i din bostad eller i ditt dricksvatten.

Mer information om radon hittar du på Boverkets radonguide.länk till annan webbplats

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Kontakt