Det intressanta med hällkistan är att vid gaveln bildas en port av två resta stenar – drygt en meter höga och ca en halv meter breda framför kammaren. Man kan krypa in i hällkistan och den är så hög att man kan stå böjd längst in.
Hällkistor byggdes av stora stenblock och kom till främst i slutet av stenåldern (ca 2300-1800 f. Kr). Perioden kallas därför ofta ”hällkistetiden”. En annan benämning av denna tid är senneolitiska perioden.
Liksom gånggrifterna har hällkistorna troligen varit begravningsplats för en större släktgrupp. Hällkistor består av en kammare med en öppning på gaveln och är ofta inbyggda i en stensättning eller hög.
Här har de döda begravts obrända och detta gör att det är svårare att finna benrester av döda om jorden, särskilt om jorden är kalkfattig. Dösar, gånggrifter och hällkistor utgör så kallade megalitgravar eller storstensgravar.
Denna period, den yngre stenåldern, har ansetts vara den tid jordbruket introducerades i Norden och innebar en ny ekonomi med jordbruk som blev ett allt vanligare sätt att leva på. Nossanområdet utgör ett typiskt exempel med många fynd från yngre stenåldern som flintskäror, skafthålsyxor, dolkar mm.
Vägbeskrivning från Nossebro centrum:
Kör mot Grästorp. Efter ca 2 km sväng av till vänster vid skylten ”Bäreberg 2”. Passera ån Nossan. Efter en km kommer man fram till en korsning, kör rakt fram mot Bäreberg och ”Hällkista 1”. Kör igenom byn Bäreberg och ta till vänster vid skylt Hällkista samt ”Öjorna. Fortsätt en halv km. Nästan framme står en skylt till höger ”Hällkista 60 m”. Hällkistan dyker strax upp på höger sida.
Källa: Gunnar Essunger