I ett TT-meddelande från den 21 juni 2010 står att läsa: ”Grundskolan i Essunga kommun har förbättrat sig på ett sällan skådat sätt och visar i år toppresultat. Jag har arbetat med inspektion i sex år och hunnit besöka många skolor och kommuner. Detta är det bästa exemplet jag sett, säger undervisningsråd Ulla-Britt Norin på skolinspektionen”.
När man läser detta kanske man blir nyfiken på vad det som gör att Ulla-Britt på skolinspektionen uttalar sig på detta vis?
Detta är en kortfattad sammanfattning om hur vår synvända ser ut. Är du intresserad av att veta mer är du såklart välkommen att höra av dig.
Utgångspunkt
Sommaren 2007 kom öppna jämförelser för första gången och de visade på ett mycket tydligt sätt var vår kommun låg i ranking utifrån behörighet till gymnasiet och meritpoäng. Detta var en kalldusch för oss, vi visste inte att vi var så dåliga som det visade jämfört med andra kommuner. Något måste göras för våra barn och elevers skull och vi utvecklade vår synvända, som vi kort ska berätta om här.
Forskning
All personal, som arbetar inom förskola och skola, har tillsammans tagit del av svensk aktuell forskning som belyser förhållningssätt, arbete med barn och elever med behov av särskilt stöd, varför inkludering mm för att ge oss själva en stabil forskningsbaserad grund att utgå ifrån. Vi började med att sammanfatta aktuell forskning som alla inom förskola och skola tog del av. För oss var det viktigt att inte eget tyckande och gamla traditioner skulle genomsyra vårt arbete utan att aktuell forskning skulle bidra till en trygg och stabil bas att utgå ifrån. När vi läst texter diskuterade vi tillsammans och vi lärde av varandra. Det var otroligt positivt, när förskola och skola fick samma ramar kring exempelvis förhållningssätt hade vi samma grund att utgå ifrån och utifrån det bemöta våra barn och elever i Essunga kommun.
Inkludering
Tidigare hade vi flera undervisningsgrupper vid sidan av (heldagsskola, ”liten grupp”, fasta särskolegrupper mm), vi hade även många elever som gick ifrån den ordinarie undervisningen för att få särskilt stöd utanför klassens ram. Idag har vi inga fasta grupperingar utan vi har valt att plocka in eleverna i klassrummet tillsammans med de lärare som tidigare undervisande i de små grupperna. Elever, som behöver extra tid för att nå målen, får extra ”träningspass”. Genom att se över de resurser vi hade och använda dem på ett annat sätt, kunde vi utveckla undervisningen inne i klassrummet. Detta ger vinster till alla elever, dels skapas en gemenskap där alla känner delaktighet dels utvecklas undervisningen.
Elevens framgång – skolans ansvar
Det är vi, som arbetar i skolan, som ska ta ansvar för att eleven lyckas i skolan. Det handlar inte om att det är fel på eleven utan det är undervisningssituationen och kontexten runt eleven som måste förändras. Inte eleven. Fungerar inte en åtgärd, prövar vi en ny och en ny ända tills vi hittar rätt. Vi ger aldrig upp. Vi har en tydlig handlingsplan för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra lärare har utvecklat sin kompetens genom att ofta vara två pedagoger i klassrummet genom att vi hjälps åt "alla elever är allas elever" och genom att
ta del av aktuell forskning. Detta ser vi tydliga exempel på varje dag, elever som tidigare plockades ut lyckas idag i klassrummet. Detta är stärkande och mycket positivt för både elever och lärare.
Individkoll
Vi har individkoll på varenda elev och vårt mål är att sätta in stödåtgärder innan eleven upplever att hon eller han misslyckats. Vi erbjuder ALLA elever hjälp genom ex extra träningspass, läxläsning, ämnesfördjupning, höstlovsskola, påskskola och sommarskola.
Kunskapsfokusering
I skolan går man för att lära sig för livet. Vi ställer höga krav på alla våra elever. Vi vet att alla kan lyckas i skolan och vår utgångspunkt är att alla elever vill lyckas i skolan. Fokus är på kunskap. Det som sker i klassrummet är det viktigaste som händer på en skola, struktur och
förutsägbarhet är en förutsättning för att vissa elever ska lyckas i
skolan och alla elever mår bra av detta.
Tät dialog
Tät dialog mellan elev och skolpersonal, mellan hem och skola och mellan skolpersonal och skolpersonal innebär att vi utgår ifrån elevens egen insikt kring sitt eget lärande, att vårdnadshavare kommer in i ett tidigt skede (i vissa fall innan skolan startat för terminen) samt att ”alla elever är allas elever”.